ångest..
Alla har vi någon gång haft ångest för något vi gjort, eller något vi inte gjort. Men varför egentligen?
Varför inte försöka se situationen så som den ser ut just nu, just idag? Inte om en vecka.
Det är något jag lärt mig, mer eller mindre iallafall, efter Carina. Hon har lärt mig så mycket, att ta dagen som den kommer, var glad för det du har IDAG, inte det du inte har om ett år. Inte ta någonting förgivet, Carina var endast 49 år gammal när hon gick bort, och hennes barn var bara ett par år äldre än mig. Det gör ont inom mig när jag tänker på det, det vore som att jag skulle förlora min mamma om några år, det finns inte ens med på kartan. Jag har börjat uppskatta min familj mycket mer, ta tillvara på den tiden man faktiskt har tillsammans. För oavsett om man vill eller inte, så kommer ens familj alltid vara ens familj.
Självklart har jag ångest för vissa saker, men det gör inte saker bättre för det!
Nej, nu ska jag vara glad för det jag faktiskt har!!
Tack och hej för mig!
